Eldir berättar:

Matte är supernojig. Jätteknepig. Kramig och klappig och rätt tråkig, för att hon är orolig för min tand.
Jag försöker frusta och slänga med huvudet och visa mina bästa sidor för att få godis, men istället vill hon titta i munnen, undersöka och ha sig. Det är inte lätt att vara häst ibland!

Ja, så har då min Prinshäst någon gång mellan förra söndagen och idag slått ut en del av sin tand. Ser jätteknepigt ut men det blöder inte, så ingen pulpa har gått, än så länge. Fick tack och lov tag i hästtandläkaren och han hade en tajt kalender men lyckades klämma in oss på måndag! Hurra! Hoppas det inte är så illa då utan mest blir ett bestående skönhetsfel.
Han menade att hästar i 15-års åldern liksom kan få lite småvajsing på tänderna, så om det går att äta och rida som vanligt verkar det inte vara något problem.

Skulle det vara något underliggande hål kommer summan dra iväg ännu mer, just nu stannar vi på billiga 3000 för vaccination och tandtittning. Well, det är ju inte den viktiga biten, det viktiga är att han blir bra såklart! Men skulle det var något annat så det behövs rotfyllas så är det inte "lika" roligt längre. Nåväl, är iaf glad att helgen och veckan är räddad med att han kommer så fort!

Detta får mig också att tänka på att jag själv borde gå till tandläkaren. Inte lika roligt dock. Jag har inte mycke fobier, förrutom små insekter och spindlar (och skaldjur). Har inga större problem att sätta mig under nålen hos tatueraren men när det gäller min mun så är jag lite mesig faktiskt, det är ingen trevlig känsla och det gör så gott som alltid ont. Usch.

Får boka in en tid snart! För övrigt så rullar väl vardagen frammåt. Blir lite fixarfredag idag iaf.