Orsaker och Trender

                                                                 Datum: 2010-05-26 / Tid: 23:41:28

Det senaste jag blivit besatt av (förrutom Sex and the city 2) är förklaringar.
En förklaring jag söker är varför omplaceras hundar, för blir dom förbrukningsvaror?

Jag hittade några förklaringar.

Popularitet av hundraser

Genom åren har trenderna ändrats beträffande vilka hundraser som är populära. Detta påverkas ofta av vilka hundraser som syns mycket i media. Trender som dessa gör att efterfrågan på valpar ökar och som en följd av detta att antalet hundar ökar i vissa raser. Trender baseras ofta på utseende snarare än beteendeegenskaper vilket ökar risken för att hundköp sker utan tillräcklig kunskap om rasens beteendeegenskaper. Beroende på vad aveln varit fokuserad på har dessa hundar olika egenskaper. Beteende styrs av både arv och miljö (Scott & Fuller, 1997) vilket innebär att det är av yttersta vikt att den som skaffar hund vet vilka egenskaper hunden bär på genetiskt och hur man på bästa sätt arbetar med hunden för att få den att fungera i vårt samhälle (Malm, 1999). Okunskap i hur hundens behov av motion och mental stimulans tillgodoses, hur hunden ska tränas samt omedveteten förstärkning eller framkallning av oönskade beteende kan resultera i en hund som uppvisar beteendeproblem. Detta kan i sin tur leda till en försämrad relation mellan ägare och hund vilket kan resultera i en omplacering. Detta och andra saker såsom att ägaren flyttar, får nya arbetstider, får ändrad familjesituation, allergier med mera kan göra att möjligheten att ha kvar sin hund hela dess liv minskar.

I USA finns ca 3-4 miljoner hemlösa HUNDAR (då pratar jag inte ens om katter, illrar, kaniner, hästar etc..) Drygt hälften hittar nya hem men det lämnar ett "överflöd" av ca 1,5 - 2 miljoner avlivade hundar/ år bara i USA!!

Det finns flera forskare som har undersökt mönster runt omplacering av hund. Arkow (1985) kom fram till att faktorer som ökade risken för omplacering var om hunden varit gratis, var född i hemmet eller var köpt för att vara sällskap till barnen i familjen. En liknande studie gjord av Patronek et al. (1996) visade på ökad risk för omplacering omhunden skaffats efter 6 månaders ålder, om det var en omplaceringshund sedan innan, köpts billigt, uppvisade beteendeproblem, om hushållet innehöll barn och om ägarna intedeltog i någon lydnadskurs. Forskning har visat att de vanligaste orsakerna till omplacering är ägarrelaterade följt av atthunden uppvisar problembeteende eller kräver för mycket tid eller ansvar (Arkow, 1985;Marston et al., 2004). Marston et al. (2004) såg att de ägarrelaterade orsakerna som varvanligast var ändring av boende, tidsbrist, ohälsa hos ägaren, personliga skäl och ekonomiska skäl. Bland beteendeproblem var rymning, för aktiv, skäller, jagar och tar sönder saker de vanligaste (Marston et al., 2004).

Jag personligen hävdar att rymmning, för aktiv, tar sönder saker förebyggs med MOTION. och inte 8 timmars ensamhet hemma om hunden inte klarar av det, vilket dom flersta fakitkst inte gör! Dessutom är det numer lag på rastning varje 6e dagtimme för hundar! Så det så! Att hunden jagar och skäller är oftast en uppfostringsfråga, och också genetiskt, så välj ras med omsorg och slipp en del av problemen!!!!

I en studie av Patronek et al. (1996) var hundarna som lämnades in för omplacering 2,3 år i medelålder, de flesta var blandraser och det var lika fördelning i kön. Det finns även forskning om vilka typer av hundar som återlämnas efter de omplacerats. I en studie gjord i Storbritannien av Diesel et al. (2008a) misslyckades 14 % avomplaceringarna av hundar från hundstall. Wells & Hepper (2000) visade att 89,7 % av dem som upplevde att deras nya hund hade beteendeproblem lämnade tillbaka hunden, vilket överensstämmer med studien av Diesel et al. (2008a) där hundar med beteendeproblem hade 11,1 gånger större risk att lämnas tillbaka än de som inte hade det.

En studie visade att tillbakalämnade hundar oftare var hanhundar (61 %) och oftare hundar mellan 6 månader och två år än hundar under 6 månader eller över 2 år (Modelli et al., 2004). Studien visade också att de flesta hundar som lämnades in på grund av beteendeproblem var mellan 6 månader och 2 års ålder och de flesta av dem som lämnades in på grund av att ägaren inte klarade av skötseln var under 6 månader (Modelli et al., 2004). I studien av Diesel et al. (2008a) ökade risken för tillbakalämnande om hunden var stor, uppvisade beteendeproblem, krävde eftervård, togs av en familj med barn under 13 år, att ägarna var under 25 år och om de nya ägarna inte gick på lydnadskurs. Hundar som är små, har en färg som är populär för tillfället, är tikar och yngre än ett år verkade omplaceras snabbast (Diesel et al., 2007).

Att lämna ifrån sig ett djur kan orsaka lidande både för djuret och för människan (Shore, 2005). Shore (2005) såg att de som återlämnade en hund de adopterat ansåg att de borde ha tänkt igenom sitt beslut mer gällande sin livsstil, vilken hund de ville ha och tagit sig tid att lära känna hunden och tränat med den både innan och efter att de tagit hem hunden. Shore (2005) anser att omplaceringar har större chans att lyckas om de nya ägarna tar längre tid på sig att lära känna djuret innan adoptionen, får råd av den organisation som förmedlar djuret både innan och efter och att de har realistiska förväntningar på relationen (Shore, 2005). Shore (2005) jämför det med att byta ut ”Happily ever after” till ”Marriage takes work” som slogan. Personlig rådgivning från organisationerna har visat sig vara effektivare än till exempel informationsblad. Detta sågs i en studie där de som fick personlig rådgivning lyckades bättre än de som fick informationsblad (Herron et al., 2007).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback