Fint väder och kasst humör?

                                                                 Datum: 2010-04-19 / Tid: 19:36:27


Foto: John ICHA Kullvik. Han och Elin ägde Chili innan vi tog över henne. Älskar denna bilden inte bara för att han är en grymmt duktig fotograf utan för att han fångade Chillan precis så som jag alltid kommer minnas henne, smidig, ung, stark, full av liv!


!

Ninja stod alltid och kikade ut på mammas och pappas altan, känns som du än idag står där och spanar efter något.


Jag mår bättre när det regnar, av någon anledning.
Sommarlängtan och vårkänslor är bortblåsta. Det känns fel. Vad hjälper det att man går runt och deppar och inte kan må lite bra i värmen? Ingenting? Så varför försöker jag inte vara glad att vädret är bra? För att det spelar ingen roll det heller.

Allting känns meningslöst! Jag menar gött väder och sen då? Jag kan ju inte skratta iaf? Eller kan jag det, och borde jag det? Varför bryr man sig så mycket om det överhuvudtaget?

Jag har jobbat nu, och det går, sakta, konstigt nog är det bättre på jobbet eftersom man då automatiskt gör vad man brukar, jobbar. Och man skingrar tankarna för några timmar och tvingas in i vardagen igen, och det borde vara mer positivt än det är. Jag har också tagit mig till stallet. Och känt solen, och bokat kurs, som vanligt.

Men hästen är oform. Kraftigt också. Och jag så borde rida ihop honom inför sommarkurserna, men det får bli imorgon.. eller övermorgon. För det måste bli av denna månaden så han är fit for fight i juni! Och så väntar jag på thaiboxningskläderna. Inte för att jag har motivation, men jag har drivet. Känslan att man tjockar till sig inte hjälper.

Men när jag inte jobbar känner jag mig otroligt trött, näst intill sjuk vilket gör att dra igång träning på det inte hade varit bra ändå. Joggingskor har jag iaf skaffat mig, till vilken nytta kan man undra, när det är det sista på världskartan som det känns just nu.

Vi får väl se lite grann vad som händer. Ikväll är det killkompisarnas fotbollsmatch i Ruddalen, som ni brukade vara med på, och vi ska dit, en lugn vårkväll.. själva. Det håller på en timma, ungefär tillräckligt socialt för denna veckan. Sen får vi boka på vännerna allt eftersom.. för jag saknar dom oerhört, men jag orkar inte, inte idag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback