Drömmar och Mardrömmar..

                                                                 Datum: 2010-05-12 / Tid: 12:00:18
Idag fick vi följa en sann-dröm för en hundägare till en av våra älskade ökända "kamphundar". Dessa raser som media inte fattar innebörden av och gärna smutskastar med sitt samlingsnamn och slagord KAMPHUND. En kamphund finns naturligtvis inte, däremot finns det raser med stor vakt och försvarslust, men det är naturligtvis inte samma sak.

Nu skedde en incident med en av dessa raser media gärna smutskastar. Denna gången var det en väldigt liten nätt tik, en "kamphunds" mamma till nyfödda valpar. En bekant ringa ägaren och vill komma på besök av någon anledning, Ägaren ska om jag förstod det rätt ha upplyst den bekanta om att det var en dålig ide då valparna var så unga och mamma Maya orolig. Den bekanta kommer ändå. Han är (troligen) berusad, det är sent på kvällen och hunden är dessutom sjuk, orolig och nybliven mamma.

Den bekanta kommer in ändå i den mörka hallen, hunden gillar inte detta och ger ifrån sig varning på sitt sätt, dvs morrandet. Morrandet är en tydlig varning som inte kan feltolkas, kom inte närmare jag känner mig osäker med dig. Mannen går in i hemmet trots hundens flera varningar. Han ranglar in mot valparna, trots mammans oro, och förtvivlade försök i sin egen stress i sitt eget hem att upplysa honom om att hon verkligen INTE vill ha honom där. Han börjer sig mot valparna, smack, mamma hund bet honom i ansiktet.

Bara här borde det finnas en lag som faktiskt borde ta hänsyn till hur hunden gör med sina signaler. Maya har här signalerat tydligt, och ägaren har dessutom bett honom att inte komma dit. Den påträngande bekanten flyr sin kos. och anmäler mamma Maya.

Jovisst, då görs det slag i saken. Polisen utrycket, och hämtar mamma hund och valparna. Valpar ska överhuvudtaget inte flyttas i onödan i ung ålder. Speciellt vet alla hundägare att en stressad hund mamma behöver lugn och ro, hemma med sina valpar. Men nej, iväg for dom med hundfamiljen. Ägare överklagar och kräver hem hundarna tills domen är avslutad. Valparna får hon hem, ensamma. Sveriges översittare tar mamman, som tappar 7 kilo i vikt, är stressad och orolig över vart valparna tagit vägen, och har henne fastkedjad i 3 veckor. Enligt Sveriges djurskyddslag får man inte separera valpar och mamma förräns vid 8 veckors ålder, men i detta fallet gick det tydligen bra.

Vem bryr sig om att valpar lär sig så mycket av sin mamma dom första 8 veckorna, att dom behöver sin mammas mjölk, sin mammas omsorg och sin mammas visdom för att bli stora starka vackra underbara "kamphundar"...???? Någonstanns under dessa 3 veckorna har den bekanta dragit tillbaka sin anmälan och hela djur och hundSverige rasar. Däribland allt från hundexeperten Anders Hallgren till Djurens jurister som tar saken i egna händer, för att inte också glömma djurrättsalliansen som protesterar utanför alla hus där olika beslut fattas.

Men inte fastän anmäla är tillbaka dragen får ägaren hem sin hund, i mitt tycke är det skandal, visst att beslut ska fattas, men sära inte valpar och mamma så många veckor under tiden! KATASTROF! förra veckan fick dom ägaren beslut om att få hem mamma Maya efter över 3 veckor i väntan på slutgiltlig dom, Idag kom den. Hunden Maya som bara försvarade sina valpar och var så tydlig i sitt språk som man kunde vara, är fri.

ÄNTLIGEN ett bra beslut för djuren, där människor någonstans förstår att detta inte är en mördarhund som biter oprovoristerat, detta är en sund och frisk hund, men riktiga instinkter! Så istället för att avliva alla dessa hundar, på grund av okunskap, så har man idag kommit ett steg närmare hundvärlden, och rasvärlden, och förståelsen, att hundar är bara hundar, på gott och ont, och om vi lär oss förstå dom, kommer hundar som förbrukningsvaror gå ett steg i rätt riktning.

Avslutar med bilder på den äntligen igen samlade familjen. Bilderna är tagna från Facebook gruppen "Mayas berättelse" Jag hoppas detta lär oss att tillgodo se en hunds instinkter och förstå varför, inte bara anta att det är mentalfel eller farlig!





Denna dröm är för bra för att vara sann, vi hundälskare är lyckliga att rättvisan segrade. Sist men inte minst kan vi säga att mina drömmar fortfarande är bara mardrömmar.. Jag saknar mina vovvar så mycket att det är ofattbart. Livet är tomt och meningslöst... Och min såkallad sömn har blivit värre senaste veckan.

Kommentarer
Postat av: Leiden

jag vet de och jag tog heller inte upp han för att han pep (han hade inte pipit utan jag tog upp honom då han inte skulle bli attackerad av mammas katt)... Det är min första hund och det är inte det lättaste att göra men jag har lärt mig att stänga ut hans gnäll för då får han inte som han vill och han har börjat lära sig de nu också. =)

2010-05-12 @ 14:40:11
URL: http://leiden.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback